Nyheter:

Torsdagen den 11 september tog Regeringen beslut om att förlänga det tidigare givna tillståndet för vindkraftparken på stora Middelgrund med ytterligare sex år.”
Vindkraft


Vindenergin har använts i tusentals år av människan. Väderkvarnarna kom ungefär samtidigt som vattenkvarnarna på 1200-talet. Världens första elproducerande vindmölla byggdes år 1891 av Paul la Cour, som var meteorolog och aerodynamiker. Danmark, som idag är ett av de ledande länderna inom vindkraftsindustrin, hade redan år 1918 installerat ca 3 MW vindkraft för elproduktion. I Sverige började intresset ta fart på allvar i samband med kärnkraftsomröstningen samt oljekrisen. Två pilotprojekt togs fram med hjälp av statliga bidrag i form av två stycken 3 MW verk, dessa placerades på Näsudden på Gotland samt vid Maglarp utanför Trelleborg. Det sistnämnda togs dock ned efter några år.

Principen i dagens vindkraftverk är i stort sett densamma som för dess föregångare - väderkvarnen. Rotorn roterar med hjälp av vinden och är direkt kopplad till en generator som omvandlar rotationen till elektricitet. Eftersom vinden inte kan lagras på samma sätt som vattnet till vattenkraften kan vindkraften endast nyttjas när det blåser. Vindkraftverken producerar energi vid vindstyrkor mellan 3 och 25 m/s. Maximal effekt utvinns vid vindstyrkor mellan 12 och 15 m/s. Vindkraftverk kan ha ett, två eller tre rotorblad. Det är idag vanligast med trebladiga verk. Bladen är fastsatta i ett nav som i sin tur via en axel och vanligtvis en växellåda, för över kraften till en generator. Växellådan har till syfte att åstadkomma ett varvtal som passar generatorn. Det finns dock även vindkraftverk utan växellådor, vilka använder sig av en direktgenerator. Tornet som bär upp maskinhuset och rotorbladen står förankrat på ett betongfundament i marken. Moderna vindkraftverk är av säkerhetsskäl utrustade med två oberoende bromssystem. På toppen av tornet sitter en motor som vrider maskinhuset mot vinden. Det finns två typer av konstruktion för rotorbladen; Pitch-reglering, vilket innebär att bladen vrids runt sin egen axel, samt Stall-reglering vilken innebär att bladen fästs stumt i navet. Den inställda vinkeln på bladen medför att de successivt tappar sin lyftkraft vid högre vindhastigheten och på så sätt begränsas effektuttaget så att inte maxeffekten överskrids.

De vindkraftverk som uppförs idag har långtgående automatik och behöver lite löpande tillsyn. Genom ett antal givare insamlas data om vindhastighet, vindriktning, temperatur, varvtal, utgående effekt mm. Baserat på denna information styrs verket automatiskt.

Vindkraften producerar idag ca 0,6 % av Sveriges energibehov elbehov om 160 TWh årligen, vilket är detsamma som genomsnittet i världen. Europa ligger dock högre med ett genomsnitt av 2,6 %. I Danmark uppgår den vindkraftproducerade elen till ca 20 % av det sammanlagda elbehovet. Också i norra Tyskland är denna andel mycket hög, drygt 5 %.